fett tråkig blogg

... att min pojkvän dumpade mig, för att omedelbart efteråt ändra sin relationsstatus på Facebook, från "är singel" till "har ett förhållande med [någon jävla] Therese". Sedan skällde hela hans familj ut mig för att jag var en sådan hemsk flickvän. "Kommer detta att hända IRL????", är nu frågan vi alla kan ställa oss. Och inte minst, vem är den där Therese?

Sådant som gör en megastressig dag till en ganska bra dag ändå:

• Surdegsbröd. Alltså, jag döör. Speciellt om det är torkad frukt och valnötter i.
• Att jag äntligen börjat träna, men att jag samtidigt slipper träna idag.
• Denna underbara, underbara kokbok som jag suktat efter i en halv evighet, och som blev min igår. Jag har inte hunnit testa något recept än men hallå, bilderna, ingredienserna - jag bara vet att det kommer bli succé.
• Att det numera finns en till sort veganska dillchips! Wii!
• Att se sådant här:

Det enda jag gjort i helgen är att äta kopiösa mängder onyttiga grejor, sträckkollat på Masterchef Australia (det är så facking bra - jag menar allvar - kolla!) och analyserat slutdebatten inför förra riksdagsvalet. Jag vill aldrig mer höra Ohly ta upp exemplet om Emelie som har en blogg, och vars mamma har blivit utförsäkrad. Men annars tycker jag att Ohly är rätt kool, såklart. En person jag verkligen inte klarar av är Maud Olofsson, jag har liksom lite problem med att se seriöst på någon som gällt står och skriker: "Ni vill ju bara straffa folk som bor på landet!" Så jävla grymt argument, tror verkligen att det övertygade många om att Centerpartiets milöpolitik är helt outstanding. Björklunds retorik är inte heller något vidare, men det kanske bara är jag som är så starkt färgad av mina personliga åsikter, vem vet.

En kul grej dock: jag börjar verkligen märka att jag läser retorik nu, känner rent instinktivt att jag borde lägga in lite retoriska stilfigurer för att piffa upp det här blogginlägget. Men. Cool och punkig som jag är ignorerar jag denna instinkt och publicerar ett rätt sugigt blogginlägg ändå.

Det är det svåraste som finns. Det är där jag fastnar varenda gång jag ska göra en uppgift. Så nu tänkte jag vädja till alla min OTALIGA läsare om hjälp, och hoppas på att någon (med bättre fantasi än jag) svarar :) Ok?

Uppgiften dårå:

"Du ska hålla ett lov- eller klandertal och övertyga publiken om att den person, den händelse eller det föremål du behandlar har gjort sig förtjänt av en krafitgt positiv eller negativ bedömning. Exempel på teman kan vara enskilda personer (kändisar eller familjemedlemmar), återkommande händelser som jul eller melodifestivalen men också den dagliga kaffekoppen, spårvagnen till Korsvägen [ballt place i GBG] eller fjärrkontrollen till TV:n. Det här är bara några exempel."

SNÄLLA HJÄLP! Alla förslag är bra, ni vet.

När alla andra börjar sitt år med hälsosamma "må-bra"-böcker dreglar jag över de mest dekadenta kokböcker man kan föreställa sig. Och listan på "måste-ha" böcker blir bara längre och längre för var dag som går. Kan inte det där sabla studielånet komma någon gång?!

Jag har börjat på universitetet, jag oroar mig för kurslitteratur och jag tar tag i saker. Nåväl, jag tar tag i några saker.

Det enda jag gör om dagarna är att laga mat, underhålla katter och stressa över framtiden. På nätterna: försöker sova, ignorera ylande katt och ligger och drömmer om vad jag ska baka nästa dag.  Gäsp.

Eh, nej? ja har inga andra intressen än bakning just nu. Å kompizar ofc!!!

Tycker inte ni som jag att människor med serviceinriktade yrken ska vara trevliga och tillmötesgående? Det är fan en grundläggande faktor för ett sådant yrke. De ska vara trevliga, och inte nedlåtande mot oss stackars dödliga som kanske inte fått i oss all info om hur hela världen fungerar i bröstmjölken. Någon gång måste man ju lära sig saker också, ingen kan ju veta allt från fucking början.

Somliga av de här människorna som arbetar med serviceyrken verkar emellertid tycka att vi faktiskt ska kunna allting utan att någonsin fråga, trots att de har betalt för att hjälpa oss. Det har faktiskt hänt mig flera gånger att jag rentutav har känt mig HÅNAD av sådana här människor. Inom trafiksektorn tycks tendensen att håna sina kunder vara extra frekvent, visar mitt nyligen framtagna empiriska material. Jag har blivit illa behandlad av minst TVÅ olika regionala trafikbolag det senaste halvåret. En incident med ett av dessa, vi kan kalla det "v-trafik" eftersom att jag ytterst ogärna vill "hänga ut" någon här i bloggen:

Jag och min pojkvän går in på ett av v-trafiks försäljningsställen och frågar om vi kan få köpa ett värdekort. Blicken vi fick av kärringen i kassan var fylld av äckel och liksom förvåning över mänsklighetens extrema förfall. Intrycket förstärktes ytterligare av hur hon med jävligt drygt tonfall frågade vad vi menade med det. Som om vi hade bett om en avsugning, typ! "Kort med värdeladdning", framhärdade vi nervöst, och kärringen suckade djupt och verkade nu förstå vad vi ville. Som om det skulle vara så svårt att förstå att "värdekort" betyder "kort med värdeladdning"?

Incident nummer två, med ett annat bussbolag som vi kan kalla "ö-trafiken", för återigen; jag vill inte "hänga ut" någon här i bloggen:

Apparaten som det är tänkt att en ska ladda sitt resekort med käkade upp mitt kort och den vägrade promt att spotta ut det igen under en mycket lång tid. Min mycket viktiga buss skulle strax avgå från stationen och den sedvanliga paniken i situationer som denna började således infinna sig. Jag traskade desperat in till det så kallade "Kundcentret" för att få lite hjälp. Ha, trodde jag va! "Apparaten käka upp mitt kort", stammade jag stressat åt damen i luckan. Och vad fick jag som svar? Ett mycket mycket elakt hånflin och en mycket mycket dryg röst som sa åt mig att v ä n t a. Jag hade ju redan väntat mycket länge och började bli pissed off och skulle kanske missa den där bussen som jag bara inte fick missa. Men damen smällde igen luckan, så att det var nätt och jämt att jag hann dra undan tassarna för att de inte skulle klämmas sönder. Lämnad till mitt öde, alldeles ensam, sprang jag tillbaka ut till den där jävla apparaten igen för att be till högre makter.

Herrejösses, jag visste inte ens att jag var allergisk mot parfymerat tvättmedel men nu kliar det så att jag håller på att bli alldeles tokig (ojojoj, som om hon inte redan var helt jävla tossig, tänker ni kanske nu). Och så hade vi väntat lite för länge med att tvätta så att verkligen alla mina kläder behövde tvättas vid tillfället... Så med andra ord har jag typ inte ett enda plagg som inte kliar som om någon hade hällt tonvis med klipulver i dem :( Tacka vet jag Änglamarks oparfymerade tvättmedel, jag ska nog aldrig köpa något annat. Och absolut inte något parfymerat i alla fall. Amen.

Ibland är jag sjujäkla innovativ.

Det är nämligen såhär att mitt hår tenderar att dreada sig själv. Asbra, tänker säkert vissa, men NEJ, jag vill inte ha dreads (Hur töntigt skulle det liksom inte se ut om både jag och Adde hade det? Då skulle alla börja kalla oss tvillingar igen och jag gillar inte de där incestvibbarna jag får av'et...). Så då tänkte ju jag att den enda lösningen var att klippa av håret rejält. Orka med trasslet liksom, och ju mindre hår desto mindre hår som kan trassla sig, tänkte jag. Men sedan kom jag huxflux att tänka på universums kanske bästa uppfinning (i alla fall när det kommer till att reda ut tovor i håret) - spraybalsam! Det kostade inte ens 25 kronor på Ica Maxi, det vill säga; inte ens en tiondel av en klippning på någon tjusig salong.

Jag är ekonomisk.

Nu förtjänar jag ju nästan att få köpa ett linne på H&M för 199 kronor bara för det.

PS. Dessutom var det väldigt awesome förpackning med Shrek på! (Ja, jag köper produkter som det står "KIDS" på bara för att de är billigare)

PS.2. Glömde kolla om balsamet var chill på djurtestsfronten men det är tyvärr sådant som händer när en är på Ica Maxi och blir helt uppstirrad av alla skrikande barn som också ska få spraybalsam av pappamamma.

... hemstudier är inte så underbart som man kanske kan  tro. Grymt ledsen om jag gör alla mina många läsare besvikna nu. För JA, jag kan gå upp klockan 9:00 på morgonen, JA, jag kan ta pauser när jag vill och JA, jag kan skita i att göra något överhuvudtaget en hel dag om jag har mensvärk eller bara är allmänt opepp MEN! NEJ, det är inte lätt att läsa ett oändligt antal sidor i kanske världens segaste bok helt på egen hand. BUHU. Jag behöver tips på roligare (de behöver alltså inte vara asroliga, för det tror jag är för mycket begärt) sätt att lära in information. Någon übermänniska med superutvecklade pluggskills som vet något? Kan ju även komma till användning senare i livet, om jag till exempel får för mig att ta tag i dito och studera vidare eller något annat lika befängt och osannolikt.

are both of your parents angels?
if yes....what is it like to be a perfect creation?" <- CREEPY STALKER ELLER BARA NÅGON SOM DRIVER MED MIG? I totally have no clue.

Delete | Report | Block

... alla som deltagit med så behjärtansvärt engagemang i kampanjen att äta upp de cupcakes jag bakade tidigare i veckan. TACK, tack, tack! Utan er hade det aldrig varit möjligt att förbruka varje kaloristinn munsbit, och då hade jag heller aldrig kunnat sätta igång och baka en ny sats! Och ni vet ju alla, att detta är något som är av yttersta vikt för ett fungerade samhälle.

Jag har länge varit lite småtokig i att baka men nu känner jag att den här tokigheten börjar eskalera. Numera läser jag alltid kokböcker istället för vanliga böcker innan jag ska somna på kvällen. Nördfaktor 2000?

Nu sitter jag, istället för att göra nyttiga saker, och klickar runt på olika webshops och dreglar över bakredskap. Gaaaahhhhh. Måste ha en sådan där liten gullig slickepott som är lite skedformad (finns det ett ord för sådana?) och är superbra till frostings. Och för att inte tala om alla gulligulliga muffinsformar med fjärilar och blommor och hjärtan och puttenuttigull. Och min värdelösa sprits från Klippet gick sönder igår så jag måste ju såklart ha en bättre sprits också. Jag vill fylla år, alternativt vinna på lotto.

Att kolla på grejer till cupcakes äger sönder att kolla på kläder.

Jag känner mig som värsta suckern för Amerikat numera. Men mest bara för deras cupcakes. Och kakor. Och kanske mest av allt för Isa&Terry.

Jag ska designa om min blogg. Den ska vara rosa med cupcakes! HAHAHA

Jag hade -500 kronor på mitt konto igår  (alltså, jag har nallat 500 kronor av mina sparpengar). Det är katastrof, eftersom att jag förmodligen inte kommer få studiebidrag denna månad. Tur har jag som har halvcurlingföräldrar som kommer överföra totalt 2500 kronor till mig denna månad. Problemet är bara att min hyra är på 1700 kronor. Då kan vi med lite enkel matematik räkna ut att jag kommer ha 800 kronor kvar som ska räcka till att betala mat, buss, nöjen, räkningar och allt annat. Skulle även behöva gå till frisören för jag har utvecklat ofrivilliga dreadlocks i håret.

To be continued...