This is why I sometimes love Naturhum

image48
(även om ni inte ser klistermärket så är den organiskt odlad, precis som jag önskade)

Snart finns det inga tårar kvar.

image47
Tja, mina skolfoton blev bra för första gången i mitt liv. Nu återstår att se vad jag ska göra med dem (de är fasligt dyra men mamma betalar så det gör inte så värst mycket;).
Tapetsera rummet kanske kan vara en idé?

Pimp my shoes.

image43  

Hej!

Jag tänkte bara påpeka hur bra jag trivs med mina håriga ben och tja... min pojkvän tycks faktiskt också gilla dom. Ganska mycket, till och med. Yummi!


Indian-parthei.

Man skulle kunna säga att gårkvällen var en ganska speciell kväll alt. en helt vanlig fjortisfestkväll kryddad med lite extra fjädrar. Beror väl lite på hur man ser på saken.

At Tomas house. På det stora hela var det trevligt, framförallt i början av kvällen. Alla var sådär mysigt fjortiz (speciellt Brobäck!). Men efter ett tag blev det väldigt mycket tröstande och kramande, av diverse anledningar. Huh... Tyyp... "Jonte säger att jag inte kan vara kär i någon som bor i Kiruna, buhuhu. Men det kan man ju. Krama mig"... Oh yeah. Jag tror jag tvingade nästan alla där att krama mig - alkohol gör en till en sådan fin människa. Or not. Dock för det med sig att man lär känna folk som man kanske aldrig annars skulle ha börjat prata ordentligt med och det är helt klart bra.

Vid tolv någon gång vandrade vi hem till Almkvist där jag, Malin, Jörgen och Rickard skulle sova. Det blev dock svårt att somna då Rickard skrek "Rapp är skit" upprepade gånger samt förde massor oljud,  så vi satt i köket och åt glass direkt ur byttan (jag pratade med Andreas i Malins telefon!). Till slut lyckades jag somna men Rickard - den-jubelidioten - skulle promt gå hem vid fyra och då kunde jag inte somna om sedan. Jag lärde mig istället att spagetti och ketchup är som allra bäst vid fem-snåret en söndagsmorgon. Mysigt.

Ni är bara så bäst!
             Ja, kära vänner, ni kan själva se hur fjortiz Brobäck är (och ja, Brobäck, jag bara jävlas med dig <3)

Jag slänger världen på högen av alla saker som jag bojkottar

Det är kvällar som denna jag verkligen känner mig patetisk. Anledningar till denna ofta återkommande känsla listas utan innebördes ordning, lite snitsigt här nedan.
- Jag låtsas att jag pluggar - inför mig själv - men är istället inloggad på msn och/eller skriver blogg. Tidigare låg jag också i sängen och skulle räkna matte. Jag gjorde ett tal. Ambitiöst! Eller inte. Jisses, vad jag är slö.
- Jag har blivit hungrig och funderat över vad jag skulle äta. Förvånande nog bestämde jag mig för att variera min kost lite och tillagade linsgryta med så mycket vitlök i att det svider i ögonen än. Jag äter ju aldrig linsgryta.
- Har oroat mig i princip hela tiden, fast jag vet att det är så god damn onödigt.
- Har varit väldigt sugen på kaffe men har inte orkat göra något... Jag brukar inte ens dricka kaffe.
- Beklagat mig över sådana här onödiga saker på blogg.se

Yeah yeah yeah.

image32

Vi vet att du älskar kapitalismen.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=393113
Varför kan inte allt bara vara som i min utopi? Någon koppling till rubriken tycks finnas.

Every monkey like to be in my place instead of me.

image30

Det viktigaste i min utopi är följande:

-       Fred

-       Jämställdhet

-       Ekologisk balans

-       Global rättvisa.
Samt att jag får vara med Andreas hela dagarna, hela livet.


RSS 2.0